2Ch 14 | SweKarlXII | STEP | Och Abia afsomnade med sina fader, och de begrofvo honom uti Davids stad; och Asa hans son vardt Konung i hans stad; uti den tiden var landet stilla i tio år.

‏ 2 Chronicles 14

1 Och Abia afsomnade med sina fader, och de begrofvo honom uti Davids stad; och Asa hans son vardt Konung i hans stad; uti den tiden var landet stilla i tio år. 2 Och Asa gjorde det rätt var, och det Herranom hans Gud väl behagade; 3 Och kastade bort de främmande altare, och höjderna, och slog sönder stoderna, och högg af lundarna; 4 Och lät säga Juda, att de skulle söka Herran deras fäders Gud, och göra efter lagen och budorden. 5 Och han kastade bort utur alla Juda städer höjderna och afgudarna; ty riket var stilla för honom. 6 Och han byggde fasta städer i Juda, medan landet stilla, och intet örlig emot honom var uti de årena; ty Herren gaf honom ro. 7 Och han sade till Juda: Låt oss bygga dessa städerna, och låta gå murar deromkring, och torn, portar och bommar, efter vi hafve rolighet i landena; ty vi hafve sökt Herran vår Gud, ja, vi hafve sökt honom, och han hafver gifvit oss ro allt omkring. Alltså byggde de, och det gick väl fram. 8 Och Asa hade en här, som spjut och sköld båro: utaf Juda trehundradtusend, och utaf BenJamin de som sköld båro, och med båga kunde, tuhundradtusend, och åttatiotusend; och desse voro alle starke hjeltar. 9 Så drog emot dem Serah den Ethiopen, med en mägtig här, tusende resor tusende, dertill trehundrade vagnar, och kommo intill Maresa. 10 Och Asa drog ut emot honom; och de redde sig till strid uti den dalen Zephatha vid Maresa. 11 Och Asa åkallade Herran sin Gud, och sade: Herre, när dig är ingen skilfång hjelpa, ibland många, eller der ingen magt är. Hjelp oss. Herre vår Gud; ty vi förlåte oss på dig, och i ditt Namn äro vi komne emot denna hopen; Herre vår Gud, för dig förmår ingen menniska något. 12 Och Herren plågade de Ethioper för Asa, och för Juda, så att de flydde. 13 Och Asa med folkena, som med honom var, jagade efter dem allt intill Gerar. Och de Ethioper föllo, så att ingen af dem blef lefvandes, utan de vordo nederlagde för Herranom, och för hans här; och de togo ganska mycket rof deraf. 14 Och han slog alla städer omkring Gerar; ty Herrans fruktan kom öfver dem, och de skinnade alla städer; ty der var mycket rof inne. 15 Slogo de också boskapens hyddor, och togo får ganska mycken, och camelar; och kommo igen till Jerusalem.